Är Fas3 den slutliga lösningen?



Gratulerar till ett väl utfört arbete, du som idag får njuta frukterna av ditt jobbskatteavdrag, det är du väl värd! Jag kan vara mycket ironisk, men NEJ, i detta är jag inte ironisk. Jag tänker att du har jobbat hårt för detta, kanske ännu hårdare idag än förut, allt färre skall idag utföra samma mängd arbete som tidigare.

Tack också för alla goda råd jag som långtidsarbetslös fått genom åren, oftast genom anonyma repliker på Facebook, insändarsidor eller andra platser med något så när skyddad identitet. Ironi? Ja, delvis, men jag är också medveten om att många av dessa råd är väl menade, om än de ibland känns som salt i öppet sår. Jag har bland annat fått rådet att söka arbete, ”det är enda sättet att få ett arbete”..okay.. det hade jag inte en aaaaning om… Jag har också fått verbala käftsmällar där ärliga arbetare inte alls vill försörja latoxar som inte har någon annan än sig själv att skylla för sin situation.

Jag har valt fel yrke, utbildning, bostadsort.. osv. –Ta ditt ansvar, gilla läget.. säger dom.
Vad kan jag säga om detta? Jo, jag säger att, trots att det svider, så har de flesta av dessa anonyma tyckare rätt i sak. Det erkännes, jag har fattat många felbeslut i mina dagar, med facit i hand så skulle jag naturligtvis ha handlat annorlunda. Vem rår för allt detta om inte jag?

Men… och detta är ett stort men. Ingen utveckling sker om man inte ser framåt... och nu befinner jag mig här, en avdankad före detta datatekniker, och IT-assistent, i 50-årsåldern visserligen med en frisk kropp med fel föråldrad utbildning och en personlig och ekonomisk situation som i dagsläget inte medger flytt.  

Så hur tar jag mitt ansvar härifrån?
Vad tror du försiggår i mitt inre, min själ, efter alla dessa år i det som så populärt kallas utanförskap?
Kan du försöka sätta dig in i hur det känns i magen att om och om igen försöka sälja en produkt som ingen vill ha, och den produkten är DU… Du rycker på axlarna, säger att det självklart är svårt och att det bara är att prova igen.
Du har fel, jag är egentligen en stabil och socialt begåvad människa, men någonstans så falnar lågan, energin.. Kanske den dag du upptäcker att du försöker beveka arbetsgivare X för tionde gången på ett år, att åtminstone ge dig praktik och när du får bara får irriterade svar tillbaka.
Det är nu, när alla välmenta råd ni gav visat sig verkningslösa som er irritation kommer. –Kom inte och gnäll när du står med byxorna nere till knäna, gilla läget. Vill du ha mera bidrag av oss skattebetalare? Vi har nog med att försörja oss själva och vår familj.

Tror du jag vill detta, gå på bidrag, förstöra mitt eget liv? Ställ frågan till dig själv: Vill DU att jag skall komma tillbaka till arbete så att DU slipper betala mer skatt för min försörjning?

Sveriges regering har idag en speciell ”lösning” på problemet:
Nu finns nämligen något som heter Fas 3, det sista steget i jobb och utvecklingsgarantin. Där hamnar alla som gått flera år utan att hitta ett lönearbete.
I fas3 jobbar du åtta timmar om dagen för aktivitetsersättning högst 9000 kr netto/månad. Arbetet du utför ger inga pensionspoäng, ingen semester, endast ”frigång” i tjugo dagar men du står till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsgivaren behöver inte betala något för att ta emot sin arbetskraft, däremot så får densamme 5000 kr/månad bara för att ta emot Fas3-arbetaren. Du kan gå högst två år hos samma anordnare, sen kan du beviljas ny tvåårsperiod hos någon annan. Du har inte rätt till arbetsmarknadsutbildning under tiden.

Vad ger det mig för signaler? Jo, i min av arbetslöshet infekterade värld så säger detta att mitt bruksvärde är så lågt att endast det arbete jag kan utföra inte är nog. Arbetsgivaren måste kompenseras för att ha råd med mig.

Uttråkad av min kritik, förlåt gnäll?
Då kommer vi till det som borde intressera Dig och försörjningsproblematiken av din familj. Du tycker inte om bidragskulturen eller hur?
Hängde du med tidigare i texten där jag skrev att arbetsgivaren får 5000 kr/månaden för att ta emot mig och kanske framledes 50-100 000 ytterligare Fas3 arbetare?
Jag personligen riskerar att hamna i Fas3 i april och många, många fler. Vill du betala kostnaden för detta genom din skatt?
Det talas också om att det skall löna sig att arbeta, kan du vara snäll att tala om för mig var drivkraften finns i detta.
De flesta av oss är i likhet med mig socialt aktiva, friska människor som kan gå upp på morgonen och borsta tänderna. Stukade av arbetslöshet? Dåligt självförtroende? Javisst, men är Fas3, slutstationen, verkligen lösningen på detta?
Fas 3, verkar vara en dålig affär för alla, utom för anordnaren.



 

 


RSS 2.0