Men tills dess då?



Jag saknar, insikten om att det faktiskt är svårt, mycket svårt för personer i 50-års åldern och med fel utbildning att komma tillbaka till vanligt lönearbete. Naturligtvis målet målet vara att samtliga personer, med kanske upp till 15 år kvar på arbetsmarknaden, skall återgå till, just vanliga lönearbeten, men tills dess då? 


Jag ser en politisk elit där alla skjuter bom, väl skyddade i sin ekonomiskt trygga värld, där det faktiskt är billigt att köpa en ny tvättmaskin eller andra, för medelsvensson, självklara... Fakturor är kanske något som svensson knorrar lite surt över men som för personer i Fas3 kan vara liktydigt med ångest, postbilen är deras likbil. 


Som jag nämnde tidigare... En åtgärd är en åtgärd vare sig den kallas si eller så.. MEN.. under förra regeringen FANNS, alldeles på riktigt, något som kallades plusjobb och tidigare, även beredskapsarbeten, och dessa gav faktiskt en möjlighet att leva drägligt tills man återgick till ordinarie arbetsmarknad. Varför skall det vara så svårt att förstå? På vilket sätt kommer jag, en vanlig frisk 50-åring men med fel utbildning, snabbare till ett vanligt jobb, om jag tvingas leva med ett hem som rasar samman??

Kommentarer
Postat av: Nele

Instämmer till fullo. Är så trött på livet jag lever och på alla hurtiga tillrop att "det ordnar sig" och "det är bara att TA TAG i det".............och trött på att bli förödmjukad, bespottad och stämplad. Alla tror sig veta precis vem jag är som människa. Jag tycker inte längre om att leva.

2011-06-11 @ 09:55:15
Postat av: Micke

Ja...det är ju inte direkt en räkmacka man glider fram på i livet inom fas tre...möjligen femmans sandpapper under röven.....skit!

2011-06-11 @ 14:54:03
URL: http://guldkryckan.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0