Bli en ännu duktigare Fas 3:a?

Jag ställer mig frågande till oppositionens och LOs fanatiska fastklamrande vid arbetsmarknadsutbildningar som enda alternativ och väg ut ur Fas3.

 

För det första så måste det finnas rimliga chanser för den arbetslöse att få ett arbete efter avslutad utbildning, i annat fall så slösar man inte bara på skattemedel utan även på den arbetslöses tid och psyke. De som vid ett eller flera tillfällen låtit sig luras av någon/några utav de otal kursanordnare som florerade under förra regeringen, vet vad jag talar om. Lögn, girighet och förbannad dikt var vad vi utsattes för då. Finns det överhuvudtaget en arbetsmarknad i dagens Sverige som efterfrågar personer som tagit del av ett tänkt utbud av utbildningar på icke akademisk nivå?

 

För det andra så saknar jag från opposition och fack andra alternativ än just arbetsmarknadsubildningar. Var finns andra alternativ för 50 plussaren exempelvis?
Hur har LO tänkt hjälpa sina medlemmar där utbildning inte kan ses som ett alternativ?

När skall steget tas fullt ut till kamp emot den slavkultur som får ett allt starkare fäste i vårt land, där oavlönade långtidsarbetslösa tar över allt mer av det som tidigare var avlönat arbete och där människor från östeuropa lockas att jobba gratis åt hjälporganisationer för "praktik" dvs mat och husrum.

När otrygga 85 procentigt subventionerade och tidsbegränsade anställningar, timvikariat eller lejda jobb genom bemanningsföretag ses som de enda rimliga alternativen och som enda hopp för en allt större grupp människor, då har det banne mig gått för långt.


Visa lite större fantasi och ta tag i detta på riktigt NU!

Några förslag:

Inför en bortre skamgräns för hur länge en människa behöver gå arbetslös. Sedan erbjuds man ett individuellt anpassat, icke tidsbegränsat arbete inom offentlig sektor med justa villkor och lön, semester mm...

Dela på befintliga arbeten, kortare arbetsvecka. Alltför många tvingas jobba alltför mycket i hårt slimmade arbetsplatser.

Ta vara på och höj statusen på den mänskliga kompetens som redan finns! Har man levt X antal år har man förmodligen också lärt sig ett och annat i livet.

Finansiering? 
Börja med att fördela om pengarna som redan är i omlopp, exempelvis hos anordnare i Fas3, ta sen och räkna på de kostnader som snart kommer att skjuta i höjden för samhället om ni inte ens vågar tänka tanken.

 

Till sist:

Varför skulle jag som 52-åring känna mig lockad att stå inför ytterligare en käck Jesusgestalt i form av en kursanordnare, få ytterligare goda vitsord och känna mig nöjd... bara för att sedan finna att jag utbildat mig till en ännu bättre Fas 3 arbetare?


På nåder av arbetsförmedlingen

Nej, jag är fortfarande heligt förbannad... även om jag som Försäkringskassan rättade mig, hade blandat ihop begreppen Tillfälligt uppehåll och Enskild angelägenhet.
Misstaget jag gjorde var att ta för givet att det som tidigare kallades lovdag ersatts av Enskild angelägenhet av vikt, det skall istället kallas för ”Tillfälligt uppehåll”

 

 

Du skriver om två olika saker.

Enskild angelägenhet av vikt är en sak.
Tillfälligt uppehåll (tidigare lovdag) är en annan sak.
Enskild angelägenhet av vikt markeras på försäkran med E och tillfälligt uppehåll markeras med T (tidigare L).
Ja man kan ta ut 20 dagar tillfälligt uppehåll precis som du skriver om man går ett program som ger rätt till 20 dagar och samråd finns med anordnaren.

Man markerar dessa dagar med T på försäkran.Man har normalt inte rätt till 20 dagar med enskild
angelägenhet av vikt. 
Markera man 20 dagar med E på försäkran finns med andra ord stor risk att man får avslag för detta då man normalt godkänner max 3 sådana dagar i följd.

Är jag att betrakta som mindre begåvad över att inte förstå detta? Nej, knappast, jag inbillar mig att det är många, många som i avsaknad av det mer logiska ordet Lov, helt enkelt tror att man gjort ytterligare försämringar. Vilken arbetslös idag skulle i så fall vara förvånad? Snälla försäkringskassan, gör tydligare information tack!

Javisst blev jag lättad över att åtminstone få behålla något som kan liknas vid den semester som så många lönearbetare ser fram emot efter ett års arbete. Jag skrattar ironiskt åt mig själv på tanken att någon en julidag frågar mig om jag har semester.. -Nej, jag har tillfälligt uppehåll, arbetsförmedlingen har lyckligtvis bestämt att det går för sig...

Så nu borde jag vara nöjd? Svar: Nej! Jag är inte nöjd förrän hela spektaklet Fas3 är begravt på historiens soptipp på samma hög som alla andra misslyckade arbetsmarknadsreformer.

När jag återigen läser informationen från försäkringskassan och begrundar texten som lagts in två gånger under rubriken Tillfälligt uppehåll om du deltar i jobb- och utvecklingsgarantin, så står där så förnumstigt:
Det är Arbetsförmedlingen som avgör vad som är ett tillfälligt uppehåll. 

Arbetsförmedlingen avgör om ett uppehåll är ett uppehåll???
Om jag är oavlönad på en arbetsplats och vill ha ledigt, låt oss säga 2-3 veckor på sommaren så kan i princip arbetsförmedlingen helt plötsligt och godtyckligt visa sig intresserad av verksamheten ifråga och hävda att dessa 3 tänkta veckorna av fejk-semester eller”frigång” inte är att betrakta som ett uppehåll.
- Men en vecka i november kan du få, för då ser jag ett uppehåll för dig.

Varför kan vi inte behandlas som vanliga hyggliga människor? Inte nog med att det skall sättas mer eller mindre respektlösa etiketter på oss, som sköra, oanställningsbara, utan vi skall särbehandlas negativt i alla tänkbara sammanhang, inte minst när det gäller lönearbetarens semester som vi får klara oss utan.

Hillevi Engström, ställ dig själv följande fråga: Varför skall arbetaren ha semester?
Jo, för att hämta krafter, kanske få en tid tillsammans med familjen och göra något trevligt mm..

Då frågar jag igen, (utan förhoppning om svar): På vilket fysiskt och psykiskt sätt skiljer sig den person som är placerad i sysselsättningsfasen från lönearbetaren, vari ligger skillnaden i mänskligt behov?
Du säger ju själv, Hillevi, att vi är sköra både här och där.. borde vi inte enligt din egen filosofi istället vara garanterade en rejäl 5-veckors betald semester för att orka med ytterligare en period i oavlönat arbete och psykisk stress i utanförskap?

Räcker det inte med att vi blir blåsta på pengar som istället går till anordnaren som bidrag?
Räcker det inte med att vi blir blåsta på tjänstepensionen?
Räcker det inte med att vi förutom lönlöshet och taskig ersättning även blir blåsta på jobbskatteavdraget som alla andra arbetare får ta del av?
Räcker det inte med att vi med största säkerhet är blåsta på den icke subventionerade arbetsmarknaden för all framtid?

Varför måste det ses som en ynnest och vänlig gest från arbetsförmedlingen om vi får ta del av en begränsad frihet som kallas ”Tillfälligt uppehåll”?

Jag vädjar än en gång till känslan för rättvisa och solidaritet! Stoppa detta vansinne!!


Fas 3 året runt


Ska jag bli heligt förbannad eller bara rasande. Vad menas med att vi i Fas3 inte ens unnas en liten sammanhängande ledighet ens på en vecka efter ett års arbete/sysselsättning? Är det inte nog snart? Finns det ingen alliansare som tycker att detta är bara för mycket?

3 ynka sammanhängande dagar får vi, och då endast vid enskild angelägenhet av vikt. Det finns folk som får vistas åratal i Fas3, är detta den framtid som väntar dem? 
Fy tusan vilken genomrutten arbetsmarknadspolitik Sverige har idag!

Detta kan man läsa på Försäkringskassans sida.

Fas 3 en i avgrunden misslyckad reform




Den moderata riksdagsledamoten Jenny Peterson anser att Fas3 är en i grunden lyckad reform.

http://malmo.etc.se/nyhet/rekordmanga-fast-i-fas-3

- Meningen är att man skall få in en fot på arbetsmarknaden säger Jenny Peterson...


En fot?... självklart har man en fot inne på arbetsmarknaden även som Fas3 ifall man arbetar ”på riktigt” med sysslor som andra får lön för... Det är ju bara det att foten ifråga är en gratisfot, vill du däremot stå avlönad och stadigt med bägge fötterna, jag då lär du få fortsätta att drömma.

Det är nämligen så att i Fas3 är det endast 2 % som går vidare till anställning, det är faktiskt vanligare att man kilar vidare, alltså dör ifrån Fas3 än att komma till en anställning!

- Ingen reform är perfekt, men vad är alternativet? Säger Jenny Peterson.

Tja, i första hand kunde man vara vänlig att omfördela dessa anordnarbidrag på ca 5000 kr person/månad från anordnaren till medel för att användas till avtalsenliga löner för utförda arbeten. Bara för att den ultimata reformen inte är uppfunnen, måste man då nödvändigtvis ta fram den uslaste, mest förnedrande, slutgiltiga och människoföraktande arbetsmarknadsåtgärden i modern tid? Ingen lön, ingen semester, ingen tjänstepension och framförallt, inget hopp. Hur många Fas3 placerade som fyllt 50 kommer någonsin att gå till ett avlönat arbete igen? 

Har vi inte råd att visa människor respekt, förtroende och empati på riktigt så vore det enligt min mening snyggare och mer reko att hoppa över Fas3 och införa ättestupan, villiga handledare till denna syssla bör det inte råda någon brist på av nätets anonyma röster från modiga små män att döma.

Är det fler än jag som tycker att Fas3 är en i avgrunden misslyckad reform, när man lättare går vidare till graven än till ett avlönat arbete?

Fas trä får vi smaka på tids nog ändå, varför måste vi tvunget skola in oss genom arbetsförmedlingens försorg?


RSS 2.0